Jag har blivit så bortskämd på sistone.
Först kom Johanna hit med en hel påse (stooor påse) med kläder till mig. Jag bara fick allt!
Eller ja, i utbyte ville hon vara barnvakt.. jaja,okej då.
Sen kom Stina hit och sov över en natt. Underhöll ungarna och underhöll mig.
Som om inte det vore nog så var Johanna barnvakt idag för att jag skulle få följa med Erik ut på skidorna och spana efter fågel. Underbart. Det är så härligt att få komma ut ibland tillsammans bara vi två. Speciellt nu när Aron ofta skriker, och sover dåligt på nätterna. Man får så mycket energi. Egentligen kan man tänka sig att det är rätt dumt att när vi får barnvakt far vi ut och jagar fågel, istället för att passa på att sova några timmar. Men nä, jag skulle bara må sämre av att gå och lägga mig. Jag får så mycket mer energi än vad jag gör av med.

Annars spenderar jag mycket tid på blocket. Erik har lurat in mig. Han är en riktig blocketnörd. Idag var jag återigen sååå nära att få mitt köksbord. Vevstakar, som Lukas skulle ha sagt.
Nu är jag även ute efter en ny barnvagn. Eller "ny". I strandkullen har de en barnvagn som Eriks mormor hade till sina barn, så galet fin. Och bra och lätt och smidig på alla sätt och vis. Jämfört med vår tungklump.
Så nu försöker jag hitta en sån barnvagn. Hittade en liknande idag men den var såklart såld.
Jag har inte direkt nybörjartur med blocket.

För övrigt tänker jag nog sluta blogga. Eller ta en paus iaf tillsvidare. En blandning av att Aron har bytt personlighet och blivit en rätt missnöjd unge, och att han är vaken rätt mycket på nätterna, och att jag spenderar mycket tid med blocket och kameran gör att jag inte orkar lägga nån tid här längre. Också har vi så mycket annat för oss jämt.
Så vi hörs väl. Kanske!

Det kliar i fingrarna. Det finns så mycket jag vill göra, och så lite tid.
Speciellt när Aron har börjat vända upp och ner på vardagen.
Han har börjat äta hela nätterna, sen äter han nästan ingenting på dagarna och gallskriker 2-4 timmar i klara höga toner.
Det ger inte tid till så mycket annat än vyssjande och vaggande.
Dessutom är det ganska tröttsamt när han skriker. Tidigare har han inte skrikit,bara grymtat.
Det blir man inte så trött av. Skrikande däremot. Huah.
Well, this to shall pass. Den vetenskapen har vi den här gången som vi inte hade med Lukas, vilket underlättar det hela.

Men, till saken. Kliandet i fingrarna.
Jag vill sy. Och pyssla. Och virka och sticka.
Jag vill renovera och ändra om och greja.
Jag vill städa och sortera. Slänga och förvara.
Jag vill äta god mat med goda vänner.
Jag vill skratta som om det vore för sista gången.
Jag vill åka skidor när jag det passar mig, hur långt jag vill och vart jag vill.
Trots det vill jag vara bunden till får lilla kotte så länge jag bara får. För tillfället tänker jag inte inse att han en dag kommer klara sig utan mig. Äta vanlig mat. Aldrig.

Därför är det här min to-do-list för hela 2012.
När det här året är slut hoppas jag kunna bocka av varje grej.
Man ska sätta låga mål, så det är säkert att man når dom.

I helgen firar vi ett år som husband&wife. Den 22 januari mer bestämt.
På bröllopet delades det ut 12 uppdrag, ett uppdrag för varje månad det första året.
Hatten av till de 3 personer som kom ihåg uppdragen!
Erik hade januari, den lämnades öppen för honom.
Planen var middag och lilla romantiken på lilla hotellet, men eftersom lilla hotellet var abonnerat fick jag en present istället.
Erik är inte den som ger symboliska presenter. Min morgongåva på bröllopet var en kniv. Han tar tillfället i akt att ge mig något jag behöver. Den här gången blev det ett par muckboots.


Men jag är så glad och tacksam att han ser till så jag inte behöver frysa.
Speciellt eftersom jag nu har gett mig själv köpstopp. Från och med nu får jag bara handla till grabbarna.
Förutom en klänning till festen i mars. Annars är det köpstopp.
Det är rätt gött att se sparkontot öka istället.

Jag ringde precis på en annons på blocket, på ett köksbord som var PRECIS som jag vill ha det men det var såklart sålt.

Jag är ute efter ett gammalt fult furubord (brukar vara i furu), ett sånt som står i var och vartannat hem.
Det ska vara 110-120 cm i diameter när det är utan inläggsskiva. (oftast brukar de här borden stå med en inläggsskiva i och då är de alltså ovala).
Det ska gå att lägga i minst 3 inläggsskivor, så att det kan bli omkring 2.5m långt.

Om det är repigt eller fult spelar ingen roll eftersom det ska slipas och målas.

Det har varit 2 sånna här bord på blocket som jag precis har missat. Trots att de finns lite överallt är de dösvåra att få tag på.
Oftast går de inte att göra så långa som jag vill heller. Men det finns de som går!

Om ni vet av något kan ni väl säga till? :)

De här två ligger just nu i sängen och snarkar och fiser. Jag och Lukas ska titta på dinosaurietåget på svtplay.
Jag skulle så gärna krypa ner bredvid dem. Eller helst emellen dem. Lite skumt egentligen, att jag ens vill in dit som dom fiser och snarkar. Det är Aron som står för snarkningen. Men ändå. Så mysigt.

Aron har nått fuffens för sig och bråkar lite om amningen. Eller ja, han vill inte riktigt äta när jag tycker att han ska äta. Däremot ligger han och snuttar hela nätterna. Och det måste jag säga, även om man blir rätt trött, så är det bland de finaste jag vet. Att få ligga så nära honom. Hela natten.

Mitt liv är så fullt av kärlek så harre min ge.

Svärmor köpte en ny matta till vardagsrummet i samma veva som vi byggde färdigt bron.
Då fick vi hennes gamla för att ha ute på inglasningen, och där har den legat sen dess.
Jag älskar verkligen den mattan, den är så fin.
Först har Eriks mormor nött på den, sen har svärmor nött på den och jag är så tacksam att det är min tur att nöta på den nu.
Så här om veckan bestämde jag mig för att en sån fin matta inte gör sig rätta på altan, utan tog in den till vardagsrummet.
Jag är så nöjd!



En gammal IKEA matta, om jag inte minns fel?
Så här mysigt har vi det på eftermiddagarna när Erik jobbar.
Lukas är precis hämtad från dagis, vi fuskar och sitter i vardagsrummet och fikar.
Aron ligger på fällen och surrar.
Det skymmar utanför och ger ett härligt ljus.
(dock hade jag bättre bild, men min dator vill tydligen inte visa de bilderna..)

Julen gick med raketfart, Lukas var väldigt glad över att få träffa tomten.



På juldan döpte vi Aron.



Nyårsafton spenderade vi i Strandkullen. Åt massa gott, och hade det mysigt.

Lukas och farfar lekte mest hela kvällen. En hel del pussel blev det.



Vi avslutade kvällen med lite fyrverkerier innan vi åkte hemåt,
där jag fick skåla in det nya året tillsammans med min älskade.
Jag var precis där jag ville vara. Hemma med Erik. Och prata om året som gått och året som kommer. 2011 kan vara svårt att överträffa, då vi både gifte oss och dessutom fick Aron. Däremot var 2011 året då jag jobbar omkring 180 timmar varje månad. Det kommer förmodligen bli annorlunda i år. I år kommer kanske de där 180 timmarna spenderas i drömkåken.
2011 var året då vi ett flertal gången nästan bestämde oss för att skaffa en hund, men tog förnuftet till fånga varje gång.
Jag hoppas att jag kommer vara lika förnuftig 2012. Men för säkerhetsskull har jag skrivit en lista på saker som jag inte ska kasta mig in i, bland annat
- att skaffa en hund. Jag vill egentligen inte ha en hund, då vi varken egentligen har tid för den eller vill spendera tid på den. Hund får vänta tills Aron är några år han också. Nu vill och ska jag fokusera på dessa två fantastiska människor. Men de är ju för söta när de är valpar så nog blir man sugen. Men som sagt, förnuft!
- Utbildning. Även om man bara behöver vara borta några dagar då och då så nej. I så fall ska det vara en utbildning som är på heldistans så jag bara behöver vara på Vilhelmina. De här åren när grabbarna är små går så himla fort och jag vill helst inte missa en sekund av det.
Dessutom har vi ju som sagt drömkåken som kommer att kräva både tid och tålamod. Men där hade vi helt enkelt inget val.
Tur jag har en svärfar som är väldigt laddad för att börja bygga till våren. :)

Hur som haver, så välkomnar jag 2012 med armarna öppna.
Ser fram emot ännu ett fantastiskt år med mina fantastiska grabbar!