Nu i söndags var det Ludvigs tur att ha dop, det är så härligt med dop och det här var verkligen bortom bäst.
Jätte mysig kyrka, härligt präst och framförallt så bjöds det på pastasallad efteråt, korv med bröd som uppskattades av både barnen och Erik, och självklart kaffe och tårta och kakor också.
Det beror väl på lite grann hur sent man har dopet, det här var ändå rätt tidigt men det var så sjukt mycket bättre med pastasallad än bara massa fika. Det ska jag komma ihåg!











Vår busunge har även hunnit med att åka massor med skoter, och tolkat med boben. Mycket uppskattat!







Bröllopsplanerna skrider på sakta men säkert, anmälningarna trillar in och det är väl ungefär 60 anmälda hittills, med en vecka kvar till OSA. Det är inte ens hälften av de bjudna, så det blir spännande att se hur många det blir. Lite både och, blir mer nervöst när det är många och framför allt mer som måste ordnas, samtidigt som alla vi har bjudit vill vi ju ha med. Men som sagt, det återstår att se vad siffran slutar på. Jag vågar mig inte på en gissning!

Erik skulle ev. få vara ledig den här veckan, vilket skulle betyda att han skulle få vara hemma 3 veckor i streck. Så blev det såklart inte, han fick ett samtal i måndags att det bara var att åka upp som vanligt på tisdagmorgon.
När folk frågar om det är jobbigt att han jobbar borta brukar jag säga: -"Nä, allt går, det är nog jobbigare för han att vara borta". Och det tror jag, jag skulle aldrig kunna vara ifrån vårat hem och Lukas i en hel vecka. Men vem försöker jag lura? Det är skitjobbigt att han jobbar bort. Eller nä, jobbigt är fel ord. Det är inte jobbigt så, nog klarar vi av det mesta, det är jobbigt för att man är sjukt nervös när han kör så långt, och det är sjukt tråkigt! Tråkigt är det! Inte jobbigt, tråkigt! Men man kan väl inte ha roligt jämt? Förhoppningsvis behöver det inte vara så här länge till, att han måste vara 60 mil härifrån, vi borde väl få igen snart så han kommer lite nämre i alla fall. Men tills vidare är det bara att bita ihop.
I veckan är Agnes här, vilket betyder att vi har fullt upp all ledig tid för hon och Lukas har verkligen så roligt tillsammans, så det är bara att passa på medan de är här.



Har jag sagt att jag älskar honom?
Tack vare honom fick jag gå upp 14 fantastiska kg och känna mig som en val.