Nej, jag är inte gravid. I går var vi i Lycksele för att kolla upp Lukas blåsljud på hjärtat.
Det var magiskt, fantastiskt och helt otroligt. Han låg så snällt och tittade på sköterskan när hon larvade sig medan läkaren fick göra ultraljud. Så jäkla häftigt det var att få se hjärtat! Man såg verkligen varje millimeter så tydligt och klaffarna som slog. Helt otroligt. Allt såg bra ut och det lilla blåsljudet han hade skulle förmodligen växa bort. Även om jag fortfarande får ont i magen av att tänka på det, att det är något fel på mitt hjärtas lilla hjärta, så känns så det så skönt att ha kollat upp det.

Eftersom jag för tillfället är helt utpumpad, slutkörd och överkörd, så låter jag Erik engagera sig bäst han vill i att säga ifrån och jag, som är van att sitta och ta emot skit, tänkte att jag lika gärna kan fortsätta med det. Vad är det för mening liksom? Även om jag helst av allt skulle vilja skrika som Erik:"Nu får det fan vara nog!"
En vacker dag skriker nog jag också..

Jag kan i alla fall bjuda på lite bilder!













Snart ska jag hoppa in i duschen för att sedan bege mig på Vilhelmina för klippning och inhandling till trädgårdslandet som jag och Erik slet med igår kväll och en halvtimme idag. Det kommer bli toppen. I år ska jag lyckas.
Jag söker jobb, jag söker utbildningar, jag har långa samtal med kommunen och jag samlar vuxenpoäng som aldrig förr. Jag önskar jag kunde slänga allt i en sopsäck och åka till Umeå på fredag för brännbollsyran, men så verkar inte fallet. Även om jag "borde vara hemma med Lukas"(en sån sak som BARA mammor för höra!!), så var både jag och Erik så peppad för brännbollsyran, men ja. Lukas skulle ha det bra även om vi for bort en natt, vi borde däremot vara hemma och göra alla måsten i veckan. Det är sjukt stressigt här hemma just nu, så stressigt att vi knappt får i oss mat för magen är överstressad, till på köpet ska man få några slag i magen också. Nä, det är verkligen inte vår tid just nu, och jag är så glad att Erik är hemma.