Har inte tänkt skriva så mycket den här gången, mest att vi lever och mår bra, och Lukas är det finaste i denna värld. Jag kan gråta i timmar bara för att det är sjukt hur löjligt lycklig man kan få vara.
Vi tänker landa några dagar nu, få ordning på amningen(som har gjort att mina bröst är stenhårda och alldeles för stora och bara elakt onda!), innan vi bjuder in någon. Familjen är såklart alltid välkomna,(eftersom jag inte behöver vara varken pigg eller särskilt social,eller ha särskilt städat, när dom är här) Christina var här igår och ikväll kommer Annelie med en fånig ursäkt om att hon ska ge mig nånting. ;) Det är tydligen väldigt bråttom att jag får det ikväll! Hon vill såklart bara hit och gosa med världens finaste bebis som bara råkar vara våran!
Har inte hunnit lägga in korten från kameran än, så jag bjuder på en bild som Anna tog när dom var till oss på BB!
Nu ligger han och sover här bredvid mig och det är helt enkelt bara så svårt att förstå hur perfekt man kan vara.
Imorse efter han ätit vid halv 9 någon gång låg vi och gosade tills han somnade,medans Erik gjorde upp eld och tog fram frukost.
Att vara mamma är det bästa som finns.
Den här bilden kan man inte titta på för mycket heller, som Annelie uttryckte det, "Jag tror Erik har vuxit en halv meter!"
Så här ser en stolt pappa ut!
Där är dom, min familj. Mitt allt.
Återkommer med en snabbgenomgång av förlossningen senare. Nu ska jag iväg och njuta.
5