Dags att uppdatera läget?

Torsdag den 4 vaknade jag kring kl.03.00 på natten med världens värk, och det var outhärdligt fram till kl.07.00 så då bestämde vi oss för att åka ner på sjukan. Det visade sig vara förvärkar. Det höll på fram till kl.09.00,sen sov jag som en stock resten av dagen tror jag. Skit jobbigt när man inte har någon koll alls, jag menar hur ska jag veta? Vi försökte läsa i boken också, men då står det ju såklart att det kan vara förvärkar, sen står det ju att det kan vara en miljon andra läskiga saker också, och man får inte lite panik. Självklart tror man ju alltid det värsta, att det ska vara nått fel, och skrämmer upp sig helt i onödan. För det var ju såklart helt normalt.
Hur som haver, så har den i alla fall fixerat sig. Nu har jag min favorit barnmorska, och det är helt alldeles underbart och jag hoppas jag får ha henne tills det är dags. Hon är helt toppen. Hon tyckte att det var liiite tidigt för den att fixera sig, men samtidigt så `är det ju olika för alla, alla människor är olika, och alla bebisar är olika´ osv osv. Men jag håller ändå tummarna för att den ska titta fram, helst ploppa ut, kring den 15 januari kanske vore passande? Helst ska det bara låta plopp också, svårare än så ska det inte vara. Men vi ser väl hur det blir med den saken.
Det var faktiskt inte lika roligt att vara gravid som jag trodde. När det är mysigt är det jätte mysigt, som på kvällarna när jag och Erik ligger vakna 1.5 timmar efter att vi lagt oss för att titta och känna när det rör sig i magen. Eller om den rör sig så mycket så jag inte kan sova och Erik ska prata med den för att den ska bli lugn. Och när han lyssnar efter hjärtljud. Men i och med att jag fick förvärkar förra torsdagen då, så får jag nu inte skotta snö, även om jag tar det lugnt. Gå ut och gå är ju skit trist eftersom det tar en evighet att ta sig nånstans, och jag vet ju hur jag gick förut, alltså känner jag mig bara som en strandsatt val nu. Så jag ska hellst inte göra nånting alls, och hur jäkla kul är det? Men jag ska inte gnälla. Eller får jag det? Nu är det ju i alla fall ungefär bara 1.5 månad kvar, och vi kan verkligen inte längta mer nu. Vi verkligen längtar efter att få kliva upp flera gånger per natt, eller kl.5 varje morgon, byta en miljon bajsblöjor. Blir spännande att se om jag sitter här och gnäller då också.. ; )

Lite saker kan man faktiskt roa sig med, som tur är. I lördags kom Markus och Maria hit på julfika, och dom for hem 00.30 ungefär, vilket betyder att det var en heltrevlig kväll den kunde absolut inte blivit bättre, kvällen innehöll till och med en klockren scen från sällskapsresan. Och i veckan någon kväll ska Anna-Karin och Niclas komma hit och julfika dom med, och på torsdag ska Stinken komma hit. På torsdag kväll ska jag fara och titta på Malous slalomträning, tur att mamma inte är kapabel till att läsa det här, för hon hade nog blivit galen om hon fick höra det. (För mamma så får jag faktiskt absolut inte göra nånting.) Det blir massa roligt.

Idag är Erik på äventyr, så jag tänkte baka chokladtryfflar eftersom jag har dreglat ett antal gånger för mycket på bilderna Anna lagt ut på hennes som såg supergoda ut. Men i mitt recept ska man ha en husmållsmixer, och jag tror inte våran mixer pallar att krossa choklad, så frågan är hur jag ska lösa det på för sätt? Dessutom är jag på gång på denna Annas tips att baka rocky road, men tyvärr är utbudet hos handlarn i latikberg inte nog för detta. Så det får bli en annan dag, när vi åkt in till vilhelmina för att handla, vilket sker gärna så sällan som möjligt nu när vi båda går hemma och drar fötterna efter oss. Att åka på vilhelmina är sällan ett nöje! Kunde jag skulle jag gärna vara insnöad här i Latikberg hela vintrarna. Kanske inte helt insnöad, vore kul med lite besök emellanåt. Ska nog kanske följa med Erik till järvsjön sen i dag också till Hannahbanana, medan Erik och Henrik rullar i snön nere på crossbanan.

Nu svammlar jag mest bara, men grejen är att jag satt så jäkla skönt nu. Så jag har ingen lust att kliva upp.  Jag har äntligen hittat en ställning där det inte trycker sönder mina revben då jag sitter, så nu måste jag memorera det här så jag alltid kan sitta såhär. Däremot är ställningen inte särskilt vacker, så det är nog en aning olämpligt att sitta såhär vissa tillfällen. Och nu måste jag hur som helst kliva upp för att kasta in ved i pannan. Så nog om att sitta skönt.
Ska förbi myltan nu också, just det ja.
Adjö!