People like us

Det är en dålig dag idag. Och jag som knappt drack nånting (om man jämför med tidigare händelser) har världens hangover idag. Vilket jag faktiskt inte heller brukar ha.
Det är en skit tråkig dag idag.
Jag har gett upp, och har just insett att ingenting handlar om mig längre. Och jag har aldrig velat ha det så att allting ska handla om mig, jag gillar att ägna mig åt andra, bry mig om nån annan, ta hand om någon annan. Men nångång då och då?
Finns Jag?
Och nu är det för sent för att ändra på det också. Jag kan inte vända på klacken, mycket för att jag inte har någon klack på mina skor, jag har för tillfället bara sockar på mig. Men jag kan ändå inte vända på klacken, om jag så hade en. Det är för sent. This is it, This is my life.

Hope you´re happy now?

För att fortsätta vara fruktansvärt hatisk mot den här dagen, så fick jag just reda på att ett ca 3årigt förhållande inom min omgivning (skulle man kunna säga, omgivning är ett passande ord) har tagit slut.
Skulle man ha kastat bort tre år, eller vara glad för det man upplevt?
Jag vet inte, förhoppningsvis händer det aldrig mig.
Al though, det får en att tappa en bit av hoppet. Inte för att jag behöver något hopp, jag klarar mig nog ändå.

Jag har förresten just insett att jag har kastats in i vuxen världen. jag kanske blev inkastad för länge sen, men jag har inte insett det förän nu. För nu har jag kommit till en del där man aldrig aldrig någonsin har något att le för. Jag antar att det kallas att vara vuxen? Det som fick mig att känna att jag inte längre finns kvar i dom gamla skorna, var när jag nu insåg att jag hade sportlov, en veckas ingenting , och tänkte bara
"En ynka vecka sen är man igång igen, hinner väl inte göra nånting på en vecka!"
Det var inte dom gamla tankarna som kom upp, att man hade lov och man skulle köra skoter och fara till stugan och leka i snön och hälsa på folk man inte sett på länge.
Nejnej, jag är en gammal gaggig kärring.
Jag spelar en roll som jag inte vill spela. Det borde betyda att jag funkar rätt bra enligt "Eriksons 8 åldrar". (Psykologikurs med Filip Lejon ger en hel del). Om man har tagit hand om problemen i tidigare åldrar, så ska man nu spela ett antal olika åldrar, till man fyller 19 ungefär, för att då kunna sätta ihop alla rollerna till en. Om man inte har tagit hand om problem sen tidigare så ska man väl inte kunna fixa det här antar jag,minns inte längre vad han sa. Typiskt. Men i alla fall, lyckas jag sätta ihop mina roller till en personlighet, så kommer jag in på nästa ålder som är från 19 - 30 år. och den handlar om intimitet. och jag har redan min intimitet så jag antar att jag kan hoppa över den åldern då.

Hotellet igår sög, by the way, som vanligt. Det är inte roligt att gå på hotellet längre. Helt meningslöst och fullkomligt värdelöst. Lustjakt var väl en aning kul, men dom hade inte mycket att erbjuda egentligen. Fast det fanns ju en miljon grejer att beställa om någon skulle ha ett Dildoparty, men det låg inte mycket grejer framme som man kunde få titta på.
Så det sög ju egentligen det också.
For hem tidigt för att vara med min fästmö istället, min karl. Han borde väl egentligen nångång i framtiden vara min fästman, men Hannah ser honom mer som min fästmö, and thats the way the cookie crumbled.

Känslan finns att det bara är people like us. Men det är rena bullshit och vi kommer alltid vara unika.

Kom just på ännu en brillijant grej, mycket grejer i mitt huvud just nu. Våra väggar är stenväggar (det sa Eriks mormor) så jag ska nog gå och slå huvudet i en av våra stenväggar nu.

Ciao!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback